Människor slutar aldrig förvåna.
Det är konstigt det där med människor. Att man aldrig vet var man har dem. Eller oss. En dag är vi överallt och jättespeedade, allt är kul och alla är underbara. Nästa dag är allt grått och lite småregnigt, alla hatar alla och ingenting är värt att glädjas över. Och jag blir så oerhört frustrerad över dessa svängar. Kan inte folk bara bestämma sig en gång för alla vilka de tycker om, vad de inte tycker om och vad som gör dem glada, och sen hålla sig till det?
Sen att det hela skulle bli så otroligt mycket mindre spännande är väl en annan sak förstås... För det bästa med att vara sådär härligt nykär är väl egentligen just hela det där "Ska jag smsa honom först, eller låta honom smsa mig först?" eller "Vad tror du han menade nu, det kanske betyder något helt annat än vad han skrev?"-momentet. Japp, så är det nog. Trots att det är sjukt jobbigt att inte alltid förstå sig på vad människor menar är det nog trots allt ganska bra också. För visst är det ganska roligt att få formulera sig lite kryptiskt ibland?
Fatta vad mycket bättre världen skulle fungera! Man skulle aldrig behöver bli förvirrad över någons beteende och sånt där med "vad menade hon med det?" eller "Är han bara ute efter sex, eller kan jag lita på att det finns riktiga känslor bakom fasaden?" skulle försvinna direkt. Man skulle aldrig mer behöva gissa sig fram till vad människor vill eller menar. Det vore awesome!
Sen att det hela skulle bli så otroligt mycket mindre spännande är väl en annan sak förstås... För det bästa med att vara sådär härligt nykär är väl egentligen just hela det där "Ska jag smsa honom först, eller låta honom smsa mig först?" eller "Vad tror du han menade nu, det kanske betyder något helt annat än vad han skrev?"-momentet. Japp, så är det nog. Trots att det är sjukt jobbigt att inte alltid förstå sig på vad människor menar är det nog trots allt ganska bra också. För visst är det ganska roligt att få formulera sig lite kryptiskt ibland?
Kommentarer
Trackback
